liiiiluusa

vet ni, ni som tar åt er grattis detta är till er !

jaa vad ska man säga? finns det ens ord som förklarar hur ledsen man blir av att försöka hålla kontakt med folk som inte engagerar sig i det själva. ingen idé att ringa eller smsa längre får man någotb svar på de ändå? nej de får man inte. vist jag har flyttat och dragit mina kort i leken och valt att spela på livet. jag har valt att sattsa på familjelivet och allt men vad hindrar det från att fortfarande vara en vän? ingenting jag försöker så gott jag kan. nu bor vi ensama och ingenting har någonsin hindrat någon från att hälsa på självklart kommer jag me och hälsar på men seriöst det är inte långt 40 minuter me tåg och sen 15 me vagnen om inte amir kan hämta vid stationen vilket jag vet att han gör om jag ber han. när jag först såg min lägenhet och trädgården så la ja först av allt märke till en sak, ett äppleträd. det fick mig att tänka på en person som jag älskar väldigt högt och respecterar som en syster. sen när vi sulle inreda ville amir ha afrikastil i tvrummet och vi började fixa och så ville vi köpa lite tavlor som skulle passa och gissa de första ja la märke till i affären va en tiger tavla, vilket som fick mig att tänka på ytterligare en viktig person i mitt liv. nu förtiden kan jag ibland undra om ni glömt mig eller om ni bara tar avstånd från mig jag vet faktist inte men en sak vet jag och de är att jag är och förblir alltid samma liz som älskar er och respekterar era val i livet. kanske om 40 år som äpple säger så ses man på tåget eller i mataffären. hoppas då att ni har ett lyckligt liv och att ni iaf hör av er vid viktiga tillfällen som förlovning, bröllop och barnafödsel och dop.
gick till tvättstugan igår och hörde en låt som drog mig tillbaka i tiden "forever young"

det jag vill komma fram till är att jag saknar er väldigt mycket

aja om ni vill komma så vet ni vart min brevlåda bor ;) välkommna